Gotlands HV

Utnyttja HVs kännedom av lokala miljöer

HV på Gotland har förvisso dedikerade skyddsuppgifter av hamnar och flygplats m.m. som uppdrag. Men jag tycker att Försvarsmaktens stående förband borde ta tillvara Gotlänningarnas områdeskännedom, topografikännedom, markkännedom och terrängkännedom på ön, genom att i varje nationellt förband, eller åtminstone i utvalda förband, förvärva en infödd gotländsk ”stigfinnare” ur HV för att underlätta uppdrag för de enskilda nationella förbanden och dessas chefer. Tillvägagångssättet kan användas i alla svenska regioner, inte bara på Gotland.

Reducera friktionen

I Afghanistankriget så var en av talibanernas främsta fördelar att de kände topografin, bergsområdena och terrängen på ett helt annat sätt än vad våra förband kunde göra. Därmed visste de i förväg vilka platser som var lämpliga för att ligga i bakhåll vid, och de hade flyktvägarna utstakade. De måtte ha sparat mycket tid tack vare deras kännedom av landskapet och miljöerna. De visste samtidigt att våra förband var vägbundna. Om man följer mitt råd och inför konceptet med ”stigfinnare” i försvarsmakten så kommer ”Krigets friktion” att vara ännu mer till vår fördel gentemot ryssarna genom att friktionerna för våra förband minimeras tack vare tidssparande åtgärder inom området spaning och orientering, samtidigt som fiendens respons försenas eller omintetgörs tack vare fiendens spaningssvårigheter och vår kännedom om ön. Risken blir också mindre att vägledaren från HV omedvetet leder våra förband in i ett fientligt bakhåll, samtidigt som vägledaren vet var våra förband bäst kan ligga i bakhåll och om de är vägbundna deployera vapensystem eller rasta. Våra förband behöver kanske inte ens använda sig av röjande UAVer för spaning, i den mån de har några UAVer.

Infödda spanare i nationella förband

Föreställ dig ryska förband på Gotland och ett svenskt tillvägagångssätt som jag beskriver nedan. Ryska förband försöker först att leta upp våra förband genom markspaning, UAV-spaning och helikopterspaning. Detta tar tid och kräver att deras standoff vapensystem kan sättas in närmast omedelbart efter spaningsmomentet. I det fall det rör sig om en attackhelikopter så sker responsen i vilket fall som helst nästan omedelbart. Men vi kan lättare hålla oss dolda vid alla moment, inklusive uppmarsch, tack vare den infödde vägledaren. Rör det sig om rysk UAV-spaning eller helikopterspaning så är detta även röjande för ryssarna. Vår respons kan med en infödd gotländsk stigfinnare/vägledare kanske ske snabbare och med en säkrare utgång för oss. Det betyder att chansen är större att de ryska styrkorna laggar efter i sin respons på vår respons och vi har därmed tagit oss innanför deras beslutscirkel. Våra snabbare förflyttningar reducerar dessutom effekten av ryssarnas antagliga mantalsövertag. Svårighetsmomenten för befälet blir också reducerade och befälet kan koncentrera sig på hur, var och när man bäst kan slå ut de fientliga förbanden och behöver inte tänka så mycket på det egna förbandets orientering i rummet. Befälet kan agera snabbare och kontinuerligt utan extra tidsavbrott. Men inte minst viktigt är att våra dedikerade förband (i realiteten plutoner med uppgiften att placera sig i bakhåll vid valda vägavsnitt) spar energi och inte konstant behöver vara på helspänn. Den gotländska vägledaren kan ha uppgiften att till befälet markera på en topografisk karta vilken väg som förbandet har tagit och, i samråd med befälet, vilken väg förbandet ska ta för att hitta mål t.ex. med insats med granatgevär.

Synergieffekter

För att tillvägagångssättet ska bli möjligt så bör man redan idag göra ett utskick till alla gotländska HV-soldater med en förfrågan om vilka områden den personen känner som sin egen ficka och kan peka ut på en topografisk karta. Kartan ska vara av modell större eller i samma storlek och typ som den karta som används i fält, som skickas med i utskicket och som HV-soldaterna sedan ritar in ringar runt de områden som de har grundlig kännedom av och skickar tillbaka till berörda myndighetspersoner tillsammans med sitt namn och sin tjänsteroll. Sedan tilldelar FML valda HV-soldater deras stigfinnaruppdrag vid övning och vid krig, i enlighet med HV-soldaternas kännedom om delar av ön och enligt den krigsplanering som förhoppningsvis redan ägt rum i FML. En bra synergieffekt är att vi integrerar HV med de stående nationella förbanden genom dessa kontaktytor. Vi kan också avdela en soldat, för varje rekvirerad HV-soldat till de nationella reguljära förbanden, för att förstärka HV med deras skyddsuppgifter på Gotland.

Laserradar och sensorsystem

En ytterligare tilldelad uppgift är att man bör utbilda den dedikerade HV-soldaten i principerna för funktionerna hos laserradar, NVG, laseravståndsmätare, NIR, IR, termisk imaging, spaningsradar och millimetervågsradar och möjlig detektionskänslighet, och att HV-soldaten får i uppdrag att också bedöma den omgivande terrängens sensorgenomträngbarhet för fiendens sensorer och lasrar, och leda förbandet den säkraste framkomliga vägen mot målet.

Det kan i vissa lägen vara svårare att dölja sig från flygande plattformars sensorsystem, än det är att dölja sig från horisontellt riktade sensorsystem, men det kan också bli svårare att dölja sig från horisontell spaning med genomträngande sensorer. Man skulle i princip kunna sätta en allmän gräns för ett minimalt skogsdjup att befinna sig på, men i praktiken så måste HV-soldaten ta mer hänsyn till skogstäthet och lövverk snarare än skogsdjupet. Men det blir inte en fråga om en exakt vetenskap, HV-soldaten behöver bara ha ett hum om vad som utgör ett troligen skyddande lövverk. Det finns inget hundraprocentigt skydd, allt man kan göra är att reducera riskerna.

Ryska attackhelikoptrar

Delar av det fientliga tillvägagångssättet på Gotland är förmodligen att skaffa sig ett basområde i och ta sig från hamn i öster till Visby med flygplats i väster. För att motsidan då ska få någon glädje av sina attackhelikoptrar så måste dessa flyga i anslutning till vägarnas sträckning, som alla strålar samman i Visby, av tre anledningar:

  1. Dels behöver de spana.
  2. Dels så måste de finna måltavlor för att överhuvudtaget göra någon nytta utöver spaning.
  3. Och dels så måste de skydda sina egna avancerande pansarfordon.

Ovanstående kan vara värt att hålla i minnet. Utan influget luftvärn av typ RBS 70 på ön så innebär det onödigt stora risker för våra förband att använda sig av vårt eget vägsystem, åtminstone de större och rakaste vägarna från Visby till deployeringsplats i öster. Det innebär också mycket större risker för våra granatgevärsplutoner med måltavla stridsfordonskolonner.

Kategorier: Bok om andra världskriget | Etiketter: , | Lämna en kommentar

F-17:s Julgransflygning över Skåne den 16 dec. 2020

Fotograferat när JAS-planen flög över Stadsparken i Lund

Är det extratankar som hänger undertill? Behövs det ens för en begränsad tur med Jas 39 Gripen över delar av Blekinge, Halland, Skåne och Småland? Jag gissar för extra säkerhet och kanske för att JAS-planen flyger ganska lågt över de orter som är utvalda för en överflygning. Jag gissar kanske 3.000 meter över markytan och då går det åt mer bränsle. Jag lyckades fånga åttaplansgruppen på en av mina fem eller sex tagna bilder ganska bra, men till priset av att jag missade hela händelsen live på ett sätt som jag inte hade gjort om jag hade lagt ifrån mig kameran, eftersom hela händelseförloppet inte varade i mer än några sekunder.

Kategorier: Bok om andra världskriget | Etiketter: , , , , | Lämna en kommentar

Algoritmer för mobiltelefoner

Jag har studerat och jämfört min specialanpassade reklam på framförallt min Androidtelefon med mina inköp på nätet men också i butiker och storköpscenter. Jag kom fram till att, för att ta exemplet med mitt vanligen besökta storköpscenter, jag får reklam för särskilt anpassade varor i min mobil på de sajter jag vanligen besöker i min mobil, baserat på var i affären jag har stått stilla under den senaste inköpsrundan och de varor som finns på dessa ställen. Jag uppmuntrar alla läsare av detta att göra samma experiment.

Jag har också förstått att kameran på min mobil, och sannolikt även mikrofonen på samma enhet, kan se eller höra den omgivning som jag för tillfället håller telefonens fram eller baksida riktad emot. Hur vet jag det? Jag har t.ex. plötsligt fått reklam från kennlar strax efter att jag pratat med folk om hundraser. Det finns andra exempel också. Om vi ska ta det där med kameran i mobilen så har jag fått en många gånger upprepad reklam för medel eller salva mot artros. Jag har eller har haft ett svullet knä, vilket jag aldrig talar om med andra människor så det kan inte ha varit mikrofonen och det kan inte ha varit det att jag har köpt medel mot artros eller liknande, för det har jag aldrig gjort. Behöver jag tala om att jag när jag har handlat i olika butiker som Brothers och Dressman, får anpassad reklam från respektive butik en tid efteråt. Jag är ensamstående och jag får ofta reklam för olika dejtingsajter. Jag får alltid reklam i mobilen på studs för sömnmedel när jag går upp väldigt tidigt. Jag är en strategisk rådgivare så jag får ofta reklam för The World War Strategy game. När jag köper och äter mycket godis och dricker mycket läsk så får jag anpassad reklam för Long Life Health. ”Mobilen” vet att jag är medlem i Astronomiska Tycho Brahesällskapet. Särskilt på de israeliska nyhetssajter jag besöker förekommer detta utstuderade tillvägagångssätt. Jag hänger inte på amerikanska nyhetssajter.

Tillåt mig tvivla på att myndigheter som SÄPO inte utnyttjar en sådan resurs. Allt går tillbaka till USA och deras spioneri på människor, organisationer, institutioner, företag, myndigheter och politiker i andra delar av världen än USA, UK, Canada, Australien, Nya Zeeland och Israel, enligt Edward Snowdens läckta dokument. Att använda algoritmer i mobilen för att spionera på oss andra är ett relativt nytt fenomen. Det var inte Trump som började med det, det var Obama som slipade sitt spioneriverktyg NSA genom Prism surveillance section 702 program, och troligtvis startade det trevande redan under George W Bush. Svenska myndigheter hade inte något riktigt val annat än att hoppa på tåget, men jag ser ingen svensk myndighetsperson fälla några tårar över det, tvärtom så välkomnades verktyget med öppna armar. Du vet inte vilken koll USA och storebror har på dig Svensson. De vet precis vad du gör, var du gör det och när du gör det. Normalt så sköts allt sådant av algoritmer, men om du är en offentlig person som jag så kan det säkert hända att du blir skrutinerad av en faktisk person, särskilt när SÄPO är inblandat. Om du tror att du ska komma undan integritetskränkande algoritmer i Androidtelefoner bara för att du köper en Huawei-telefon så tänk igen. Du får bara en ännu mer utstuderad övervakare. Det är inbyggt i hårdvaran och du har sannolikt själv godkänt spionaget mot dig själv. Har du läst allt det finstilta när du ska godkänna en app? Jag trodde väl inte det! Men det kvittar egentligen att du inte studerat det finstilta för de meningar som ger Amerikanska myndigheter möjlighet att veta allt om dig är tvetydigt skrivna och du har redan godkänt det. Att de samlar in information om dig är inte tvetydigt skrivet, det är de öppna med. Men i vilket syfte framgår inte tydligt när det berör amerikanska myndigheter. Ibland måste man godkänna villkoren för att telefonen ens ska kunna fungera optimalt. Jag rekommenderar Sydkoreanska Samsung om du vill försöka komma undan spionage mot dig. Fast kanske inte ens det funkar, eftersom Samsung använder delar Made in China.

Roger M. Klang

Kategorier: Bok om andra världskriget | Lämna en kommentar

METEOR VS. AMRAAM

På sajten The Warzone skriver Tyler Rogaway att den av flera europeiska länder utvecklade BVR-roboten METEOR inte nödvändigtvis är den bästa lösningen för alla jaktflygplan eller alla länder. Rogaway menar att lång räckvidd och ramjet i slutfasen av robotens bana visserligen ger fördelar, men inte mot femte generationens stealth-flyg typ F-35 och F-22.

”When a standard air-to-air missile is fired at a target it delivers the same amount of thrust over a certain period regardless of the tactical scenario. If the target can be reached without the rocket motor burning out, or shortly after it does so, the missile will have a high-energy state during its terminal attack phase. This will allow it to maneuver very hard, easily countering a target aircraft trying to evade the incoming missile. If the target is farther away, the missile will usually climb to a high altitude while its rocket motor is burning and then coast on its built-up energy with gravity on its side until it reaches the terminal phase of its flight (its final attack run).”

Jag kan tänka mig två svårigheter med att en robot klättrar till en hög höjd för att angripa en motståndare ovanifrån. En robot manövrerar på gyroinformation, och när en robot i ramjet-fasen flyger i mach 4.5 och ett fientligt flygplan flyger mot dig i kanske mach 0.8-0.9 så hinner gyron kanske inte med. När man har en kompetent motståndare på den elektroniska krigföringsfronten (EW) så kan Artificiell Intelligens (AI) ta för lång tid på sig för att besluta hur roboten ska manövrera för att slå ut ett manövrerande fientligt flygplan.

”Not only does this mean the Meteor will have more energy to maneuver during the endgame of the engagement, but this capability also drastically increases the size of the missile’s “no escape zone.” Basically, the Meteor has a far greater ability to “chase” and catch enemy aircraft over long ranges.”

Helt rätt.

”The F-15C’s APG-63V3 AESA can reach out much farther (on an order of multiples depending on the target and scenario) than the radar it is replacing. Being able to see bad guys at well over 100 miles away, but only being able to kill that bad guy at say 40 miles is an issue for the very unstealthy Eagle, but not so much for a low-observable fighter. In fact, the F-22 Raptor (and the F-35 eventually) really don’t need larger, longer-ranged missiles, they need more missiles.”

Delvis fel. Det kanske gäller för F-22, men F-35 byggdes just för att flygplanet skulle vara stealthigt och kunna avlossa BVR-robotar före motståndaren hann svara upp. Det kanske var ett feltänk redan från början eftersom det förutsätter att F-35 kan se den flygande motståndaren Beyond Visual Range utan att motståndaren upptäcker att det är belyst och att motståndarens BVR-robotar inte kan använda sig av signalerna från F-35 planet för att orientera sig mot F-35 målet. Saken är den att F-35 har dåliga kurvstridsegenskaper. Det innebär att det sätt som F-35 var tänkt att strida på med stand-off avstånd och BVR-robotar kommer att avskrivas och F-35 kommer att tvingas att strida på motståndarens villkor, förutsatt att motståndaren har ett bättre jaktflygplan för kurvstrid till sitt förfogande. Då har man förlorat alla fördelar med stealthiga 5:e generationens flyg. F-35 får också förlita sig på sin IR-stealth i större utsträckning.

”Finally, adding the AIM-9X to the F-22’s quiver will actually help with this deficiency as the missile has a limited intermediate range capability, but employing it against certain targets may be too close to comfort. A solution for this conundrum is quietly in the works in the form of a smaller BVR missile like Lockheed’s conceptual Cuda air-to-air missile, also nicknamed the “Halfaraam.” This thing is like the Small Diameter Bomb of air-to-air weapons and will theoretically increase the F-22’s beyond-visual-range missile load by at least double. The F-35 will also greatly benefit from it or a weapon like it.”

Rätt. Interoperabilitet är bra. Men de kommer att tvingas avsäga sig förmågan till att skjuta ”pushers” med långa räckvidd för att trycka bort motståndaren, vilket var en av de främsta fördelarna med F-35 och AMRAAM 120D. Dessutom så på kortare avstånd så spurtar en ramjetdriven robot som METEOR snabbare än en AMRAAM eller Cuda.

”The thing is air combat is changing rapidly. With advanced unmanned combat air vehicles and automated swarm warfare that comes with them likely already a reality, as well as innovative ideas like the Cuda in development and airborne laser weapons on the horizon, both the AIM-120D and the Meteor are feel far less revolutionary than what seems to be right around the corner.”

F-35 med inbyggda laservapen skulle kunna återta initiativet till amerikanarna vid kurvstrid. Men JAS-39 Gripen med inbyggd ögonbländande laser är en väg som vi bör titta närmare på här i Sverige, eftersom detta är mycket mer kostnadseffektivt.

Kategorier: Bok om andra världskriget | Lämna en kommentar

Rysk export och import genom Östersjöns olika kanaler och sund

Sverige importerar (2013) 9 miljoner ton råolja från Ryssland. Men det ökar stadigt. Som jämförelse kan nämnas att Tyskland importerar 14 mn ton råolja och Finland importerar 10 mn ton (2013). Sammanlagt exporterar Ryssland 49 mn ton petroleum, var av 42 mn ton råolja, till andra Östersjöstater (2013). Källa; FOI:s rapport; Ett skepp kommer lastat; Tomas Malmlöf & Johan Tejpar 2013.

Fast ska man gå på vad Tysklands egna data från Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (BMWi) säger så importerar Tyskland åtminstone 33 mn ton men troligare 43+ mn ton från Ryssland (2017). Det beror på vad man ser som rysk olja.

Rysslands import från övriga Östersjöstater bestod (2012) till stora delar av mineraler och byggmaterial, metallprodukter samt maskinutrustning. Från övriga nordeuropeiska länder importerades företrädesvis kemiska produkter, jordbruksprodukter och maskinutrustning. Det bör tilläggas att denna bild av importen via Östersjön är långt ifrån heltäckande. Skattningen har bara fångat upp runt 40 procent av det sjöfartsburna inflödet till Rysslands Östersjöhamnar, enligt handelsstatistik från de tretton EU-länder som ligger till grund för statistiken.

I Östersjön (liksom i Svarta havet) konkurrerar de ryska hamnarna med ett antal mellanstora hamnar i kringliggande länder. Huvudsakliga rivaler i Östersjön utgörs av baltiska och finska hamnar. Isförhållandena för de baltiska hamnarna är gynnsammare än för de ryska hamnarna djupt inne i Finska viken. Då Ryssland samtidigt bygger ut pipelines och infrastruktur i anslutning till de ryska oljehamnarna i Finska viken, bygger prognosen i BTO-2030 på att transiteringen av rysk olja över de baltiska staterna och Polen på sikt kommer att upphöra. Redan 2015 var målsättningen, att inte mer än 15 procent av ryska sjötransporter som helhet, skulle gå över hamnar i utlandet. För oss är det bättre desto mer av Rysslands energiexport i Östersjöregionen som går över grannländernas hamnar och territorier, eftersom det då blir svårt för Ryssland att utöva energiutpressning mot någon enskild Östersjöstat.

Det finns en inkompatibilitet mellan rysk import och export; samma fartyg eller containrar kan inte användas för transporter av såväl importerat som exporterat gods, varför de går tomma i endera riktningen, inte bara för bulkvaror utan också vad beträffar containeriserat gods vilket är problematiskt för Ryssland. I hamnarna i Riga och Tallin var 70 procent av den omsatta lastvolymen rysk transit.

Det är osäkert huruvida Ryssland kommer att lyckas med att överföra mer av transittrafiken till de egna hamnarna på grund av de ryska hamnarnas svaga konkurrensförmåga. Rysslands handelsflotta i Östersjön består till största delen av fartyg med inte mer än 100-250 meters längd, beroende på typ av lastfartyg, då fartyg med en Deep draught (djupgående) på mer än 9 m inte kommer längre bort än till Köpenhamn eller Malmö. Stora Bält som tillhör Danmark har ett minsta djup på 17 m i den Nordgående kanalen resp. 19 m i den Sydgående kanalen. Genomseglingshöjden genom Stora Bältbron är 65 m och genom Öresundsbron 57 m. Det danska sundet Stora Bält är strategiskt viktig för rysk örlog. Det finns inte mycket vi kan göra åt det.

Den ryska Vitahavskanalen som sträcker sig 227 km från Vita havet söderut mot Finska viken via sjöarna Onega och Ladoga är bara 3,5 m djup. Som en jämförelse kan nämnas att Roputja-klass landsättningsfartygen har en Deep draught på 3,7-4,2 m. Vitahavskanalen saknar strategisk betydelse.

Den tyska Kiel-kanalen tillåter en Deep draught på max 9,5 m och en Air draught på max 40 m. Det tar cirka 7-8 timmar att segla igenom Kiel-kanalen i den tillåtna maxhastigheten 15 km/h (8,1 knop) om man räknar in den tid det tar att passera slussarna i vardera ände av kanalen. Östersjöländernas handelsflottor spar tid och brännolja vid handel med Västeuropeiska länder på kontinenten genom att ta vägen genom Kiel-kanalen. Men fartygen får då inte vara stora. Men Kiel-kanalen har inte någon strategisk betydelse för rysk örlog.

 

Källor;

FOI:s rapport; Ett skepp kommer lastat; Tomas Malmlöf & Johan Tejpar 2013.
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (BMWi)
World Wide Web.

 

Roger M. Klang, Försvarspolitisk talesperson för Kristna Värdepartiet i Sverige

 

Kategorier: Östersjöinloppen, Baltic Sea, Crude oil, Deutschland, Germany, Kreml, Kremlin, Kristna Värdepartiet, Politics, Råolja, Russia, Ryssland, Tyskland | Etiketter: , , , , | 2 kommentarer

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.