För att förtydliga uttrycket stridsteknik, som i en känd försvarsbloggs text sägs härröra från det engelska eller snarare amerikanska uttrycket ”Tradecraft”, vilket jag bestrider. Tradecraft antar jag betyder ”krigets hantverk”, men det kan omfatta en oändlig massa entiteter om än professionella sådana. Stridsteknik, som man skulle kunna översätta till ”fighting techniques” låter sig definieras bättre.
Taktik skiljer sig från stridsteknik genom att taktik innefattar dylikt som omfattning, omtag, flankering, terrängkännedom och terrängbedömning och beslut som rör positionering och eldgivning i strid för stridspar upp till grupp, tropp eller pluton. I någon mening kan man också säga att taktik innefattar hur ett stridspar, en tropp eller en pluton uppträder vid framryckning eller förflyttning. Ju högre förband desto mer tenderar taktik att gå över i operationskonst.
Stridsteknik innefattar allt från hur man använder vapensystem i strid till mera omfattande verksamhet som hur man använder tyngre vapensystem och samverkan mellan operatörerna av dessa vapensystem. Hur man använder drönare för eldledning och målingivning. Hur man samverkar och växelverkar mellan flera vapensystem typ mellan olika luftvärnssystem och naturligtvis så får man räkna in sensorerna där också. Hur man växelverkar (essentiellt kommunikationen) mellan eldledare och vapensystem, men också kommunikationen mellan enhet och enhet och jag tänker då kanske främst på sådant som lingot mellan enskilda stridsfordon och inom ett och samma stridsfordon. Stridsteknik rör sig därför mellan det lilla och det stora och det finns ingen glasklar gränsdragning mellan stridsteknik och taktik eller ens mellan stridsteknik och operationskonst.
Roger Klang, Lund Sverige
Det Tyska Kriget 