Inlägg märkta med: Kristna Värdepartiet

Rysk export och import genom Östersjöns olika kanaler och sund

Sverige importerar (2013) 9 miljoner ton råolja från Ryssland. Men det ökar stadigt. Som jämförelse kan nämnas att Tyskland importerar 14 mn ton råolja och Finland importerar 10 mn ton (2013). Sammanlagt exporterar Ryssland 49 mn ton petroleum, var av 42 mn ton råolja, till andra Östersjöstater (2013). Källa; FOI:s rapport; Ett skepp kommer lastat; Tomas Malmlöf & Johan Tejpar 2013.

Fast ska man gå på vad Tysklands egna data från Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (BMWi) säger så importerar Tyskland åtminstone 33 mn ton men troligare 43+ mn ton från Ryssland (2017). Det beror på vad man ser som rysk olja.

Rysslands import från övriga Östersjöstater bestod (2012) till stora delar av mineraler och byggmaterial, metallprodukter samt maskinutrustning. Från övriga nordeuropeiska länder importerades företrädesvis kemiska produkter, jordbruksprodukter och maskinutrustning. Det bör tilläggas att denna bild av importen via Östersjön är långt ifrån heltäckande. Skattningen har bara fångat upp runt 40 procent av det sjöfartsburna inflödet till Rysslands Östersjöhamnar, enligt handelsstatistik från de tretton EU-länder som ligger till grund för statistiken.

I Östersjön (liksom i Svarta havet) konkurrerar de ryska hamnarna med ett antal mellanstora hamnar i kringliggande länder. Huvudsakliga rivaler i Östersjön utgörs av baltiska och finska hamnar. Isförhållandena för de baltiska hamnarna är gynnsammare än för de ryska hamnarna djupt inne i Finska viken. Då Ryssland samtidigt bygger ut pipelines och infrastruktur i anslutning till de ryska oljehamnarna i Finska viken, bygger prognosen i BTO-2030 på att transiteringen av rysk olja över de baltiska staterna och Polen på sikt kommer att upphöra. Redan 2015 var målsättningen, att inte mer än 15 procent av ryska sjötransporter som helhet, skulle gå över hamnar i utlandet. För oss är det bättre desto mer av Rysslands energiexport i Östersjöregionen som går över grannländernas hamnar och territorier, eftersom det då blir svårt för Ryssland att utöva energiutpressning mot någon enskild Östersjöstat.

Det finns en inkompatibilitet mellan rysk import och export; samma fartyg eller containrar kan inte användas för transporter av såväl importerat som exporterat gods, varför de går tomma i endera riktningen, inte bara för bulkvaror utan också vad beträffar containeriserat gods vilket är problematiskt för Ryssland. I hamnarna i Riga och Tallin var 70 procent av den omsatta lastvolymen rysk transit.

Det är osäkert huruvida Ryssland kommer att lyckas med att överföra mer av transittrafiken till de egna hamnarna på grund av de ryska hamnarnas svaga konkurrensförmåga. Rysslands handelsflotta i Östersjön består till största delen av fartyg med inte mer än 100-250 meters längd, beroende på typ av lastfartyg, då fartyg med en Deep draught (djupgående) på mer än 9 m inte kommer längre bort än till Köpenhamn eller Malmö. Stora Bält som tillhör Danmark har ett minsta djup på 17 m i den Nordgående kanalen resp. 19 m i den Sydgående kanalen. Genomseglingshöjden genom Stora Bältbron är 65 m och genom Öresundsbron 57 m. Det danska sundet Stora Bält är strategiskt viktig för rysk örlog. Det finns inte mycket vi kan göra åt det.

Den ryska Vitahavskanalen som sträcker sig 227 km från Vita havet söderut mot Finska viken via sjöarna Onega och Ladoga är bara 3,5 m djup. Som en jämförelse kan nämnas att Roputja-klass landsättningsfartygen har en Deep draught på 3,7-4,2 m. Vitahavskanalen saknar strategisk betydelse.

Den tyska Kiel-kanalen tillåter en Deep draught på max 9,5 m och en Air draught på max 40 m. Det tar cirka 7-8 timmar att segla igenom Kiel-kanalen i den tillåtna maxhastigheten 15 km/h (8,1 knop) om man räknar in den tid det tar att passera slussarna i vardera ände av kanalen. Östersjöländernas handelsflottor spar tid och brännolja vid handel med Västeuropeiska länder på kontinenten genom att ta vägen genom Kiel-kanalen. Men fartygen får då inte vara stora. Men Kiel-kanalen har inte någon strategisk betydelse för rysk örlog.

 

Källor;

FOI:s rapport; Ett skepp kommer lastat; Tomas Malmlöf & Johan Tejpar 2013.
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (BMWi)
World Wide Web.

 

Roger M. Klang, Försvarspolitisk talesperson för Kristna Värdepartiet i Sverige

 

Kategorier: Östersjöinloppen, Baltic Sea, Crude oil, Deutschland, Germany, Kreml, Kremlin, Kristna Värdepartiet, Politics, Råolja, Russia, Ryssland, Tyskland | Etiketter: , , , , | 2 kommentarer

MILITÄRENS OCH POLISENS ROLLER VID KRIG OCH TERRORBROTT

Förslag till Kristna Värdepartiet rörande Försvarsmaktens respektive Polisens roll i ett lågintensivt till högintensivt krig.

Försvarsmaktens skyldigheter ska sträcka sig mot civilsamhället i krig och Polisens skyldigheter ska sträcka sig mot försvaret av riket i krig.

1. Vi tänker oss ett scenario där ryska VDV-förband (Spetznas) apterar sprängladdningar på kraftverk eller järnbanor eller ställverk och demolerar utrustning och järnbanor inom ett givet område. Polisen har utrustningen för att säkra spår efter att dådet har ägt rum. De har också befogenheten att stoppa all tågtrafik tillfälligt. Militären har medlen för att punktmarkera kraftverk och viktiga ställverk, som ännu inte har blivit måltavlor för VDV-förbanden, speciellt sådana som militära förband och regementen/flygbaser och viktiga civila såväl som militära hamnar behöver för sin strömförsörjning. De kan bevakas och försvaras av små förband ur Nationella Skyddsstyrkorna (hemvärnet) enligt en föruppgjord plan.
2. Vi tänker oss följande scenario där ryska prickskyttepar får uppdraget att döda elverksarbetare eller döda järnbanearbetare eller döda kraftverksarbetare under en pågående mikroinvasion t.ex. av Gotland, Norrland och Skåne. Vid ett sådant scenario blir förmodligen Polisen larmad före Försvarsmakten. Men polisen har inte den taktiska utbildningen för att leta upp prickskyttarna och oskadliggöra dem. Polisen har faktiskt ingen befogenhet att likvidera ett prickskyttepar heller. I den här situationen måste Polisen kalla in militären för att hjälpa poliserna eliminera illdådarna, när Polisen har spärrat av området för trafik och människor.
3. Det är svårt, men inte omöjligt, att föreställa sig att viktiga järnvägsbroar mellan södra och norra Sverige blir saboterade vid ett krig om Norrland. Kreml föreställer sig troligen att norra Sverige under en överskådlig tid ska försörjas av södra Sverige vid en ockupation av Norrland. Kreml ser sannolikt en lösning där norrländsk energi- och järnproduktion sköts av norrlänningarna själva och mot betalning ”erbjuds” av Ryssland till övriga Sverige och världen som en ”avspänningsåtgärd” de kan visa upp för världssamfundet.

I ovanstående första två scenarier behöver befogenheterna men framförallt skyldigheterna för respektive myndighet vara klargjorda på förhand för både Polis, stadsarkitektkontor, kustbevakning, brandkår, räddningstjänst, sjukvårdspersonal och Försvarsmakt. Stadsarkitektkontoret eller motsvarande ska förse polisen med planritningarna till byggnader som fienden strider ifrån och även byggnader omkring fienden. Polisen i sin tur ska förse militären med planritningarna. MSB ska ha på sitt ansvar att få ut informationen om det som pågår tillsammans med råd över hur vanligt folk ska agera eller undvika att agera i respektive situation.

Dessutom så måste vi militärt taktiskt kunna punktförsvara kärnkraftverken Ringhals 1, 2, 3 och 4 i Varbergs kommun mellan Halmstad och Göteborg för att säkerställa att verken inte blir utsatta för sabotage i syfte att stoppa leveranserna av förnödenheter, fosfater och olja.

Preemraff Lysekil är Skandinaviens största oljeraffinaderi med kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja/år. Raffinaderiet och hamnen borde också dessa taktiskt kunna punktförsvaras.

 

”FÖRSÖRJNINGS- OCH FLÖDESSÄKERHET VID KRIG OCH KRIGSFARA

Krigsfara och krig kan beröra olika delar av landet på vitt skilda sätt och innebära svåra påfrestningar på vissa samhällssektorer. Följderna och graden av påverkan på samhället blir olika med anledning av detta. Förmågan att upprätthålla en tillförlitlig försörjnings- och flödessäkerhet blir också i hög grad beroende av vilka varor och tjänster som påverkas samt vilken nivå som anses rimlig att försöka upprätthålla. Vilka flöden som är avgörande för försörjningen och vilken försörjningsnivå som måste upprätthållas blir beroende av vilken inriktning avseende acceptabel nivå som beslutas och var de mest kritiska flödesstrukturerna finns.” Citat; MSB

”De senare åren har en rad störningar i allt från dricksvatten till energi och datatrafik ägt rum diakront i tiden, komplett med avklippta elkablar och allt. ”Geografiskt är det Gotland och Norrlandskusten (Gävle-Umeå) som är mer drabbat i förhållande till folkmängden. Mest anmärkningsvärt har de stora teleavbrotten varit. Dels det stora avbrottet november 2009, då 3,5 miljoner kunder drabbades. Dels de två stora avbrotten i december nyligen och häromveckan. Anmärkningsvärt är att dessa avbrott skett parallellt med Östersjömarinens beredskapsövning respektive vid uppstarten av LADOGA-15.” Citat; Johan Wiktorin, KKrVA blogg den 25 februari 2015

Man kan generellt säga att Sveriges försörjnings- och flödessäkerhet vilar på den ubåt och de minröjningsfartyg/ubåtsjaktfartyg som om vi skjuter till medel till det kan skydda Göteborgs hamn. Därför så bör MSB understödja marinen och en eventuell helikopterflottilj för ubåtsjakt m.m. på Västkusten, så att de i sin tur kan garantera flödessäkerheten för resten av landets civila sektorer.

 

FRONTJOURNALISTIK PÅ GOTLAND UNDER ETT KRIG

Journalister som inte är försvarsmaktsanställda bör fållas in i säkra och informationsmässigt betryggande fållor för försvarsmakten, i synnerhet under de svenska krigsförberedelserna på Gotland om vi ges tid till sådana. Men journalister har en viktig roll att fylla. De ska dokumentera och rapportera krigsförbrytelser och konventionsbrott, gärna utländska journalister till det.

Men vad skulle hända om journalister fick fri tillgång till hela Gotlands yta, särskilt utländska journalister? Jag tror att de skulle rapportera därefter, vilket skulle få till följd att våra förrekade utgångsplatser, korvetter eller grupperingar på land för den delen, skulle röjas, vilket skulle göra vårt försvar utsatt och i värsta fall verkningslöst. Oauktoriserade journalister bör hållas borta från Gotland. Förstärkning av Polis från fastlandet med dedikerade uppgifter kan komma att löna sig för att hålla information om var våra förband befinner sig borta från medialjuset. Då måste lagarna anpassas efter en sådan situation.

Slutsats:
a) Polisen skaffar fram planritningar på byggnadskonstruktioner runt omkring de stridande fienderna inklusive den lokal där dessa strider ifrån.
b) Polisen har inte den taktiska utbildningen för att leta upp prickskyttarna och oskadliggöra dem. Polisen har ingen befogenhet att likvidera ett prickskyttepar heller. Militär måste tillkallas.
c) Polisen har utrustningen för att säkra spår efter att bombdåd har ägt rum. De har också befogenheten att stoppa all tågtrafik tillfälligt.
d) Befogenheterna och skyldigheterna för respektive myndighet ska vara klargjorda på förhand för både Polis, kustbevakning, brandkår, räddningstjänst, sjukvårdspersonal och Försvarsmakt.
e) MSB ska ha på sitt ansvar att få ut informationen om det som pågår tillsammans med råd över hur vanligt folk ska agera eller undvika att agera i respektive situation.
f) Samtliga för försvarsmakten relevanta kraftverk och vissa särskilt viktiga ställverk ska taktiskt punktförsvaras av Nationella Skyddsstyrkorna enligt en föruppgjord plan.
g) Vissa viktiga broar mellan södra och norra Sverige bör vid första incident för säkerhets skull punktförsvaras av Nationella Skyddsstyrkorna enligt en föruppgjord taktisk plan.
h) Oauktoriserade journalister bör hållas borta från en krigszon. Förstärkning av Polis med dedikerade uppgifter kan komma att löna sig för att hålla information om var våra förband befinner sig borta från medialjuset. Då måste lagarna anpassas efter en sådan situation.

 

Förslag till Kristna Värdepartiet rörande Försvarsmaktens respektive Polisens roll vid ett större pågående terrorbrott.

Terrorbrott behöver inte nödvändigtvis börja och avslutas med en singulär stor explosion. Det finns exemplet med Anders Behring Breivik som efter att ha bombat regeringsbyggnaden i Oslo gav sig ut till Utöya för att skjuta på barn. Terroraktionen under OS i München 1972, som också var en gisslansituation, är ett annat exempel. Massmördaren Mattias Flink som under alkoholrus sköt ihjäl sju personer och skadade tre i Falun 1994 är ett tredje exempel.

Polisen skaffar fram planritningarna på de aktuella byggnaderna runt terroristerna och där terroristerna befinner sig och ger dessa till militären. Vid större terrorattacker så måste Polis och militär också samordnas. Polisen ska, simultant med att polisiära förhandlingsförsök med terroristerna äger rum, klargöra stridsområdet från civila där militären ska bestrida terroristerna. Polisen måste göra detta i samråd med militären eftersom militären kan strida med allt från prickskyttegevär till automatkarbin till lätt granatkastare eller en kombination av två eller alla tre av dessa vapen + drönare och manburen utstörningsutrustning mot eventuella drönare som opereras av terroristerna. Samtidigt så är det militären som har den taktiska kompetensen och kan tänkas vilja ha tillgång till vissa lägenheter eller hus för att strida eller eldleda ifrån.

Militären ska nedkämpa terroristerna till den punkt då de antingen ger sig eller går hädan till helvetet. Polisen ska efter att militären har gjort sitt arrestera brottslingarna och samordna t.ex. kustbevakningen, brandkåren, räddningstjänsten och sjukvårdspersonalen samt säkra spår. Ingenjörer får efter räddningsinsatsen bedöma eventuellt skadade byggnadskonstruktioners osäkerhetsstatus på en tiogradig skala där resultaten 8, 9 eller 10 ska innebära en avstängning av byggnaden eller delar av byggnaden.

I ovanstående scenarie behöver befogenheterna men framförallt skyldigheterna för respektive myndighet vara klargjorda på förhand för både Polis, stadsarkitektkontor, kustbevakning, brandkår, räddningstjänst, sjukvårdspersonal och Försvarsmakt. MSB ska ha på sitt ansvar att få ut informationen om det som pågår tillsammans med råd över hur vanligt folk ska agera eller undvika att agera i respektive situation.

Om inget terrorbrott eller förberedelse till terrorbrott pågår så behövs följaktligen inte militären. Det är SÄPO som avgör hotgraderingen på en femgradig skala. Gisslandramor har militären ingen egentlig kompetens för att sköta på egen hand. En samordnad polisiär och militär taktisk stab behövs i sådana fall och den ska då ledas av en polis med expertis inom området gisslansituationer.

Slutsats:
a) Polisen skaffar fram ritningarna på de aktuella byggnaderna runt terroristerna och ger dessa till militären.
b) Polisen förhandlar under tiden med terroristerna.
c) Den reguljära Polisen har inte egentligen den taktiska kompetensen för att nedkämpa terroristerna. Polisen har ingen befogenhet att likvidera terroristerna heller. Militär måste tillkallas.
d) Polisen har utrustningen för att säkra spår.
e) Befogenheterna och skyldigheterna för respektive myndighet ska vara klargjorda på förhand för både Polis, stadsarkitektkontor, kustbevakning, brandkår, räddningstjänst, sjukvårdspersonal och Försvarsmakt.
f) MSB ska ha på sitt ansvar att få ut informationen om det som pågår tillsammans med råd över hur vanligt folk ska agera eller undvika att agera i respektive situation.
g) Skadade byggnadskonstruktioners osäkerhetsstatus bedöms på en tiogradig skala.
h) Lagarna måste anpassas efter en sådan här situation.
i) Om inget terrorbrott eller förberedelse till terrorbrott pågår så behövs följaktligen inte militären.
j) Gisslandramor har militären ingen egentlig kompetens för att sköta.

Försvarspolitiske talesperson föreslår att MSB hamnar på den försvarspolitiske talespersonens bord men att försvarspolitiske talesperson gemensamt samagerar Med talespersonen för Lag&Rätt skulle KV få regeringsmakten.

SÄPOS roll är ganska klar anser vi.

FRA tjänar med strategisk insamling i första hand Försvarsmakten/MUST och regeringen.

Källa; MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) den 16 december 2014. Utdrag ur skrivelsen ”Så kan det civila försvaret
utvecklas och stärkas” Diarienr 2014-3277.

Läs även denna artikel på Kungliga Krigsvetenskapsakademiens blogg av Gustav Nilsson, fänrik vid Helikopterflottiljen och tillhör 3 Helikopterskvadronen med placering på F 17.

Ett nytt sätt att bemöta gråzonsproblematik

Man kan även köpa och läsa Totalförsvarets Författningshandbok 2017-2018

Roger M. Klang, Försvarspolitisk talesperson för Kristna Värdepartiet i Sverige

Kategorier: Kristna Värdepartiet | Etiketter: , , , , , , | Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.