Sverige importerar (2013) 9 miljoner ton råolja från Ryssland. Men det ökar stadigt. Som jämförelse kan nämnas att Tyskland importerar 14 mn ton råolja och Finland importerar 10 mn ton (2013). Sammanlagt exporterar Ryssland 49 mn ton petroleum, var av 42 mn ton råolja, till andra Östersjöstater (2013). Källa; FOI:s rapport; Ett skepp kommer lastat; Tomas Malmlöf & Johan Tejpar 2013.
Fast ska man gå på vad Tysklands egna data från Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (BMWi) säger så importerar Tyskland åtminstone 33 mn ton men troligare 43+ mn ton från Ryssland (2017). Det beror på vad man ser som rysk olja.
Rysslands import från övriga Östersjöstater bestod (2012) till stora delar av mineraler och byggmaterial, metallprodukter samt maskinutrustning. Från övriga nordeuropeiska länder importerades företrädesvis kemiska produkter, jordbruksprodukter och maskinutrustning. Det bör tilläggas att denna bild av importen via Östersjön är långt ifrån heltäckande. Skattningen har bara fångat upp runt 40 procent av det sjöfartsburna inflödet till Rysslands Östersjöhamnar, enligt handelsstatistik från de tretton EU-länder som ligger till grund för statistiken.
I Östersjön (liksom i Svarta havet) konkurrerar de ryska hamnarna med ett antal mellanstora hamnar i kringliggande länder. Huvudsakliga rivaler i Östersjön utgörs av baltiska och finska hamnar. Isförhållandena för de baltiska hamnarna är gynnsammare än för de ryska hamnarna djupt inne i Finska viken. Då Ryssland samtidigt bygger ut pipelines och infrastruktur i anslutning till de ryska oljehamnarna i Finska viken, bygger prognosen i BTO-2030 på att transiteringen av rysk olja över de baltiska staterna och Polen på sikt kommer att upphöra. Redan 2015 var målsättningen, att inte mer än 15 procent av ryska sjötransporter som helhet, skulle gå över hamnar i utlandet. För oss är det bättre desto mer av Rysslands energiexport i Östersjöregionen som går över grannländernas hamnar och territorier, eftersom det då blir svårt för Ryssland att utöva energiutpressning mot någon enskild Östersjöstat.
Det finns en inkompatibilitet mellan rysk import och export; samma fartyg eller containrar kan inte användas för transporter av såväl importerat som exporterat gods, varför de går tomma i endera riktningen, inte bara för bulkvaror utan också vad beträffar containeriserat gods vilket är problematiskt för Ryssland. I hamnarna i Riga och Tallin var 70 procent av den omsatta lastvolymen rysk transit.
Det är osäkert huruvida Ryssland kommer att lyckas med att överföra mer av transittrafiken till de egna hamnarna på grund av de ryska hamnarnas svaga konkurrensförmåga. Rysslands handelsflotta i Östersjön består till största delen av fartyg med inte mer än 100-250 meters längd, beroende på typ av lastfartyg, då fartyg med en Deep draught (djupgående) på mer än 9 m inte kommer längre bort än till Köpenhamn eller Malmö. Stora Bält som tillhör Danmark har ett minsta djup på 17 m i den Nordgående kanalen resp. 19 m i den Sydgående kanalen. Genomseglingshöjden genom Stora Bältbron är 65 m och genom Öresundsbron 57 m. Det danska sundet Stora Bält är strategiskt viktig för rysk örlog. Det finns inte mycket vi kan göra åt det.
Den ryska Vitahavskanalen som sträcker sig 227 km från Vita havet söderut mot Finska viken via sjöarna Onega och Ladoga är bara 3,5 m djup. Som en jämförelse kan nämnas att Roputja-klass landsättningsfartygen har en Deep draught på 3,7-4,2 m. Vitahavskanalen saknar strategisk betydelse.
Den tyska Kiel-kanalen tillåter en Deep draught på max 9,5 m och en Air draught på max 40 m. Det tar cirka 7-8 timmar att segla igenom Kiel-kanalen i den tillåtna maxhastigheten 15 km/h (8,1 knop) om man räknar in den tid det tar att passera slussarna i vardera ände av kanalen. Östersjöländernas handelsflottor spar tid och brännolja vid handel med Västeuropeiska länder på kontinenten genom att ta vägen genom Kiel-kanalen. Men fartygen får då inte vara stora. Men Kiel-kanalen har inte någon strategisk betydelse för rysk örlog.
Källor;
FOI:s rapport; Ett skepp kommer lastat; Tomas Malmlöf & Johan Tejpar 2013.
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (BMWi)
World Wide Web.
Roger M. Klang, Försvarspolitisk talesperson för Kristna Värdepartiet i Sverige
Det Tyska Kriget 